publicerad: 2015
svedja
1svedja
[sve`dja]
substantiv
~n svedjor • svedjeland
Singular | |
---|---|
en svedja | obestämd form |
en svedjas | obestämd form genitiv |
svedjan | bestämd form |
svedjans | bestämd form genitiv |
Plural | |
svedjor | obestämd form |
svedjors | obestämd form genitiv |
svedjorna | bestämd form |
svedjornas | bestämd form genitiv |
2svedja
[sve`dja]
verb
~de ~t • i äldre tid: röja mark genom trädfällning och bränning – I sammansättn. svedje-.
Finita former | |
---|---|
svedjar | presens aktiv |
svedjas | presens passiv |
svedjade | preteritum aktiv |
svedjades | preteritum passiv |
svedja | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att svedja | infinitiv aktiv |
att svedjas | infinitiv passiv |
har/hade svedjat | supinum aktiv |
har/hade svedjats | supinum passiv |
Presens particip | |
svedjande | |
Perfekt particip | |
en svedjad + substantiv | |
ett svedjat + substantiv | |
den/det/de svedjade + substantiv |