publicerad: 2015
alienera
alien·era
verb
~de ~t • göra främmande, ge känsla av främlingskap; jfr alienation
Finita former | |
---|---|
alienerar | presens aktiv |
alieneras | presens passiv |
alienerade | preteritum aktiv |
alienerades | preteritum passiv |
alienera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att alienera | infinitiv aktiv |
att alieneras | infinitiv passiv |
har/hade alienerat | supinum aktiv |
har/hade alienerats | supinum passiv |
Presens particip | |
alienerande | |
Perfekt particip | |
en alienerad + substantiv | |
ett alienerat + substantiv | |
den/det/de alienerade + substantiv |