publicerad: 2015
altitud
alt·itud
[‑itu´d]
substantiv
~en ~er • himlakropps höjd över horisonten
Singular | |
---|---|
en altitud | obestämd form |
en altituds | obestämd form genitiv |
altituden | bestämd form |
altitudens | bestämd form genitiv |
Plural | |
altituder | obestämd form |
altituders | obestämd form genitiv |
altituderna | bestämd form |
altitudernas | bestämd form genitiv |