publicerad: 2015
anomali
anom·ali
[‑ali´]
substantiv
~n ~er • till anomal
Singular | |
---|---|
en anomali | obestämd form |
en anomalis | obestämd form genitiv |
anomalin | bestämd form |
anomalins | bestämd form genitiv |
Plural | |
anomalier | obestämd form |
anomaliers | obestämd form genitiv |
anomalierna | bestämd form |
anomaliernas | bestämd form genitiv |