publicerad: 2015
arvtagare
arv|tag·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑tagarna 1arv 1 ta
Singular | |
---|---|
en arvtagare | obestämd form |
en arvtagares | obestämd form genitiv |
arvtagaren | bestämd form |
arvtagarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
arvtagare | obestämd form |
arvtagares | obestämd form genitiv |
arvtagarna | bestämd form |
arvtagarnas | bestämd form genitiv |