publicerad: 2015
avåkning
av|åk·ning
substantiv
~en ~ar • t.ex. från väg
Singular | |
---|---|
en avåkning | obestämd form |
en avåknings | obestämd form genitiv |
avåkningen | bestämd form |
avåkningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avåkningar | obestämd form |
avåkningars | obestämd form genitiv |
avåkningarna | bestämd form |
avåkningarnas | bestämd form genitiv |