publicerad: 2015
avlösa
av|lösa
verb
‑löste ‑löst 1 ersätta; efterträda: avlösa el. lösa av ngn vid ratten2 ge absolution
Finita former | |
---|---|
avlöser | presens aktiv |
avlöses | presens passiv |
avlöste | preteritum aktiv |
avlöstes | preteritum passiv |
avlös | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att avlösa | infinitiv aktiv |
att avlösas | infinitiv passiv |
har/hade avlöst | supinum aktiv |
har/hade avlösts | supinum passiv |
Presens particip | |
avlösande | |
Perfekt particip | |
en avlöst + substantiv | |
ett avlöst + substantiv | |
den/det/de avlösta + substantiv | |
den avlöste + maskulint substantiv |