publicerad: 2015
avlösare
av|lös·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑lösarna avlösa 1
Singular | |
---|---|
en avlösare | obestämd form |
en avlösares | obestämd form genitiv |
avlösaren | bestämd form |
avlösarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avlösare | obestämd form |
avlösares | obestämd form genitiv |
avlösarna | bestämd form |
avlösarnas | bestämd form genitiv |