SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bängel
bängel substantiv ~n bänglar ⟨åld.⟩ o­hyfsad pojke
Singular
en bängelobestämd form
en bängelsobestämd form genitiv
bängelnbestämd form
bängelnsbestämd form genitiv
Plural
bänglarobestämd form
bänglarsobestämd form genitiv
bänglarnabestämd form
bänglarnasbestämd form genitiv