publicerad: 2015
barnhage
barn|hage
substantiv
~n ‑hagar • till hage 2 barn
Singular | |
---|---|
en barnhage | obestämd form |
en barnhages | obestämd form genitiv |
barnhagen | bestämd form |
barnhagens | bestämd form genitiv |
Plural | |
barnhagar | obestämd form |
barnhagars | obestämd form genitiv |
barnhagarna | bestämd form |
barnhagarnas | bestämd form genitiv |