publicerad: 2015
begabbelse
be·gabb·else
substantiv
~n ~r begabba
Singular | |
---|---|
en begabbelse | obestämd form |
en begabbelses | obestämd form genitiv |
begabbelsen | bestämd form |
begabbelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
begabbelser | obestämd form |
begabbelsers | obestämd form genitiv |
begabbelserna | bestämd form |
begabbelsernas | bestämd form genitiv |