publicerad: 2015
begrava
be·grava
verb
begravde hellre än begrov, begravt, begravd n. begravt el. begraven begravet begravna, pres. begraver • lägga till den sista vilan; bildl. lägga undan, glömma
Finita former | |
---|---|
begraver | presens aktiv |
begravs (begraves) | presens passiv |
begravde (begrov) | preteritum aktiv |
begravdes (begrovs) | preteritum passiv |
begrav | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att begrava | infinitiv aktiv |
att begravas | infinitiv passiv |
har/hade begravt | supinum aktiv |
har/hade begravts | supinum passiv |
Presens particip | |
begravande | |
Perfekt particip | |
en begravd (begraven) + substantiv | |
ett begravt (begravet) + substantiv | |
den/det/de begravda (begravna) + substantiv | |
den begravde (begravne) + maskulint substantiv |
begrava sig
• begrava sig i arbete glömma allt annat för arbeteOrdform(er) begrava sig