publicerad: 2015
benägen
be·nägen
adjektiv
benäget benägna • som tenderar åt visst beteende el. viss reaktion, böjd: jag är benägen att tacka ja
Positiv | |
---|---|
en benägen + substantiv | |
ett benäget + substantiv | |
den/det/de benägna + substantiv | |
den benägne + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de benägnare + substantiv | |
Superlativ | |
är benägnast | |
den/det/de benägnaste + substantiv |