publicerad: 2015
beskjuta
be·skjuta
verb
besköt, beskjutit, beskjuten beskjutet beskjutna, pres. beskjuter • skjuta på; till skjuta 1
Finita former | |
---|---|
beskjuter | presens aktiv |
beskjuts (beskjutes) | presens passiv |
besköt | preteritum aktiv |
besköts | preteritum passiv |
beskjut | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att beskjuta | infinitiv aktiv |
att beskjutas | infinitiv passiv |
har/hade beskjutit | supinum aktiv |
har/hade beskjutits | supinum passiv |
Presens particip | |
beskjutande | |
Perfekt particip | |
en beskjuten + substantiv | |
ett beskjutet + substantiv | |
den/det/de beskjutna + substantiv | |
den beskjutne + maskulint substantiv |