publicerad: 2015
bestämning
be·stäm·ning
substantiv
~en ~ar • till bestämma 2
Singular | |
---|---|
en bestämning | obestämd form |
en bestämnings | obestämd form genitiv |
bestämningen | bestämd form |
bestämningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bestämningar | obestämd form |
bestämningars | obestämd form genitiv |
bestämningarna | bestämd form |
bestämningarnas | bestämd form genitiv |