publicerad: 2015
bilköpare
bil|köp·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑köparna bilköp
Singular | |
---|---|
en bilköpare | obestämd form |
en bilköpares | obestämd form genitiv |
bilköparen | bestämd form |
bilköparens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bilköpare | obestämd form |
bilköpares | obestämd form genitiv |
bilköparna | bestämd form |
bilköparnas | bestämd form genitiv |