publicerad: 2015
bindruna
bind|runa
substantiv
~n ‑runor 2binda runa 1
Singular | |
---|---|
en bindruna | obestämd form |
en bindrunas | obestämd form genitiv |
bindrunan | bestämd form |
bindrunans | bestämd form genitiv |
Plural | |
bindrunor | obestämd form |
bindrunors | obestämd form genitiv |
bindrunorna | bestämd form |
bindrunornas | bestämd form genitiv |