publicerad: 2015
bitestikel
bi|test·ikel
substantiv
~n ‑testiklar bi- 1 testikel
Singular | |
---|---|
en bitestikel | obestämd form |
en bitestikels | obestämd form genitiv |
bitestikeln | bestämd form |
bitestikelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
bitestiklar | obestämd form |
bitestiklars | obestämd form genitiv |
bitestiklarna | bestämd form |
bitestiklarnas | bestämd form genitiv |