publicerad: 2015
blekingska
blek·ingska
substantiv
~n blekingskor 1 knappast pl.; dialekten i Blekinge2 kvinna från Blekinge
Singular | |
---|---|
en blekingska | obestämd form |
en blekingskas | obestämd form genitiv |
blekingskan | bestämd form |
blekingskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
blekingskor | obestämd form |
blekingskors | obestämd form genitiv |
blekingskorna | bestämd form |
blekingskornas | bestämd form genitiv |