SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bordun
bord·­un [‑u´n] substantiv ~en ~er o­föränderlig ton t.ex. i säck­pipa som ackompanjerar melodi
Singular
en bordunobestämd form
en bordunsobestämd form genitiv
bordunenbestämd form
bordunensbestämd form genitiv
Plural
bordunerobestämd form
bordunersobestämd form genitiv
bordunernabestämd form
bordunernasbestämd form genitiv