publicerad: 2015
brisans
bris·ans
[‑an´s el. ‑aŋ´s]
substantiv
~en ~er • explosionskraft
Singular | |
---|---|
en brisans | obestämd form |
en brisans | obestämd form genitiv |
brisansen | bestämd form |
brisansens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brisanser | obestämd form |
brisansers | obestämd form genitiv |
brisanserna | bestämd form |
brisansernas | bestämd form genitiv |