publicerad: 2015
citadell
citad·ell
[‑el´]
substantiv
~et; pl. ~ • fäste utgörande kärna i befästningsanläggning från äldre tid
Singular | |
---|---|
ett citadell | obestämd form |
ett citadells | obestämd form genitiv |
citadellet | bestämd form |
citadellets | bestämd form genitiv |
Plural | |
citadell | obestämd form |
citadells | obestämd form genitiv |
citadellen | bestämd form |
citadellens | bestämd form genitiv |