publicerad: 2015
demaskering
de·mask·er·ing
substantiv
~en ~ar demaskera
Singular | |
---|---|
en demaskering | obestämd form |
en demaskerings | obestämd form genitiv |
demaskeringen | bestämd form |
demaskeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
demaskeringar | obestämd form |
demaskeringars | obestämd form genitiv |
demaskeringarna | bestämd form |
demaskeringarnas | bestämd form genitiv |