publicerad: 2015
disulfid
di·sulf·id
[‑i´d]
substantiv
~en ~er • kemisk förening med bl.a. två svavelatomer
Singular | |
---|---|
en disulfid | obestämd form |
en disulfids | obestämd form genitiv |
disulfiden | bestämd form |
disulfidens | bestämd form genitiv |
Plural | |
disulfider | obestämd form |
disulfiders | obestämd form genitiv |
disulfiderna | bestämd form |
disulfidernas | bestämd form genitiv |