publicerad: 2015
dubbelnatur
dubbel|nat·ur
substantiv
~en ~er • person med motstridiga egenskaper; till natur 2
Singular | |
---|---|
en dubbelnatur | obestämd form |
en dubbelnaturs | obestämd form genitiv |
dubbelnaturen | bestämd form |
dubbelnaturens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbelnaturer | obestämd form |
dubbelnaturers | obestämd form genitiv |
dubbelnaturerna | bestämd form |
dubbelnaturernas | bestämd form genitiv |