publicerad: 2015
dunkande
dunk·ande
substantiv
~t ~n dunka
Singular | |
---|---|
ett dunkande | obestämd form |
ett dunkandes | obestämd form genitiv |
dunkandet | bestämd form |
dunkandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
dunkanden | obestämd form |
dunkandens | obestämd form genitiv |
dunkandena | bestämd form |
dunkandenas | bestämd form genitiv |