SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
duvning
duv·­ning substantiv ~en ~ar av­basning, skrapa; grundligt förhör
Singular
en duvningobestämd form
en duvningsobestämd form genitiv
duvningenbestämd form
duvningensbestämd form genitiv
Plural
duvningarobestämd form
duvningarsobestämd form genitiv
duvningarnabestämd form
duvningarnasbestämd form genitiv