publicerad: 2015
empirist
em·pir·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er empirism
Singular | |
---|---|
en empirist | obestämd form |
en empirists | obestämd form genitiv |
empiristen | bestämd form |
empiristens | bestämd form genitiv |
Plural | |
empirister | obestämd form |
empiristers | obestämd form genitiv |
empiristerna | bestämd form |
empiristernas | bestämd form genitiv |