publicerad: 2015
förgå
för·gå
verb
förgick, förgått, förgången förgånget förgångna, pres. förgår • förflyta: tre år förgick
Finita former | |
---|---|
förgår | presens aktiv |
förgick | preteritum aktiv |
förgå | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förgå | infinitiv aktiv |
har/hade förgått | supinum aktiv |
Presens particip | |
förgående | |
Perfekt particip | |
en förgången + substantiv | |
ett förgånget + substantiv | |
den/det/de förgångna + substantiv |
förgå sig
• i överilning uppträda förolämpandeOrdform(er) förgå sig