publicerad: 2015
förseelse
för·se·else
substantiv
~n ~r • lindrigare brott
Singular | |
---|---|
en förseelse | obestämd form |
en förseelses | obestämd form genitiv |
förseelsen | bestämd form |
förseelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förseelser | obestämd form |
förseelsers | obestämd form genitiv |
förseelserna | bestämd form |
förseelsernas | bestämd form genitiv |