publicerad: 2015
försteg
för|steg
[fö`r‑]
substantiv
~et; pl. ~ • företräde framför ngn; försprång
Singular | |
---|---|
ett försteg | obestämd form |
ett förstegs | obestämd form genitiv |
försteget | bestämd form |
förstegets | bestämd form genitiv |
Plural | |
försteg | obestämd form |
förstegs | obestämd form genitiv |
förstegen | bestämd form |
förstegens | bestämd form genitiv |