publicerad: 2015
förtopp
för|topp
[fö`r‑]
substantiv
~en ~ar • på fockmast; till 4för
Singular | |
---|---|
en förtopp | obestämd form |
en förtopps | obestämd form genitiv |
förtoppen | bestämd form |
förtoppens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förtoppar | obestämd form |
förtoppars | obestämd form genitiv |
förtopparna | bestämd form |
förtopparnas | bestämd form genitiv |