publicerad: 2015
förväntning
för·vänt·ning
substantiv
~en ~ar förvänta
| Singular | |
|---|---|
| en förväntning | obestämd form |
| en förväntnings | obestämd form genitiv |
| förväntningen | bestämd form |
| förväntningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förväntningar | obestämd form |
| förväntningars | obestämd form genitiv |
| förväntningarna | bestämd form |
| förväntningarnas | bestämd form genitiv |


