publicerad: 2015
formförändring
form|för·ändr·ing
substantiv
~en ~ar • till 2form 1 förändring
Singular | |
---|---|
en formförändring | obestämd form |
en formförändrings | obestämd form genitiv |
formförändringen | bestämd form |
formförändringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
formförändringar | obestämd form |
formförändringars | obestämd form genitiv |
formförändringarna | bestämd form |
formförändringarnas | bestämd form genitiv |