publicerad: 2015
funderare
fund·er·are
[‑e´r‑ el. ‑e`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. funderarna • ta sig en funderare tänka efter
Singular | |
---|---|
en funderare | obestämd form |
en funderares | obestämd form genitiv |
funderaren | bestämd form |
funderarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
funderare | obestämd form |
funderares | obestämd form genitiv |
funderarna | bestämd form |
funderarnas | bestämd form genitiv |