publicerad: 2015
generalorder
gen·er·al|order
substantiv
~n; pl. ~ general- order 1
Singular | |
---|---|
en generalorder | obestämd form |
en generalorders | obestämd form genitiv |
generalordern | bestämd form |
generalorderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
generalorder | obestämd form |
generalorders | obestämd form genitiv |
generalorderna | bestämd form |
generalordernas | bestämd form genitiv |