publicerad: 2015
genväg
gen|väg
substantiv
~en ~ar • kortare väg; till 1gen och väg 1,2: en genväg genom skogen
Singular | |
---|---|
en genväg | obestämd form |
en genvägs | obestämd form genitiv |
genvägen | bestämd form |
genvägens | bestämd form genitiv |
Plural | |
genvägar | obestämd form |
genvägars | obestämd form genitiv |
genvägarna | bestämd form |
genvägarnas | bestämd form genitiv |