publicerad: 2015
grundering
grund·er·ing
substantiv
~en ~ar grundera
Singular | |
---|---|
en grundering | obestämd form |
en grunderings | obestämd form genitiv |
grunderingen | bestämd form |
grunderingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
grunderingar | obestämd form |
grunderingars | obestämd form genitiv |
grunderingarna | bestämd form |
grunderingarnas | bestämd form genitiv |