publicerad: 2015
gruvort
gruv|ort
substantiv
~en ~er • till ort 1,2 1gruva
Singular | |
---|---|
en gruvort | obestämd form |
en gruvorts | obestämd form genitiv |
gruvorten | bestämd form |
gruvortens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gruvorter | obestämd form |
gruvorters | obestämd form genitiv |
gruvorterna | bestämd form |
gruvorternas | bestämd form genitiv |