publicerad: 2015
höna
höna
substantiv
~n hönor 1 hona av en tamfågel; i sammansättn. äv. om vissa besläktade (vilda) fåglar2 hona av vissa fåglar
Singular | |
---|---|
en höna | obestämd form |
en hönas | obestämd form genitiv |
hönan | bestämd form |
hönans | bestämd form genitiv |
Plural | |
hönor | obestämd form |
hönors | obestämd form genitiv |
hönorna | bestämd form |
hönornas | bestämd form genitiv |