publicerad: 2015
hejduk
hejduk
substantiv
~en ~ar • lydigt redskap, hantlangare
Singular | |
---|---|
en hejduk | obestämd form |
en hejduks | obestämd form genitiv |
hejduken | bestämd form |
hejdukens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hejdukar | obestämd form |
hejdukars | obestämd form genitiv |
hejdukarna | bestämd form |
hejdukarnas | bestämd form genitiv |