publicerad: 2015
heptagon
hepta·gon
[‑gå´n]
substantiv
~en ~er • sjuhörning
Singular | |
---|---|
en heptagon | obestämd form |
en heptagons | obestämd form genitiv |
heptagonen | bestämd form |
heptagonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
heptagoner | obestämd form |
heptagoners | obestämd form genitiv |
heptagonerna | bestämd form |
heptagonernas | bestämd form genitiv |