publicerad: 2015
inhalare
in|hal·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑halarna • ⟨sjö.⟩ hala
Singular | |
---|---|
en inhalare | obestämd form |
en inhalares | obestämd form genitiv |
inhalaren | bestämd form |
inhalarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inhalare | obestämd form |
inhalares | obestämd form genitiv |
inhalarna | bestämd form |
inhalarnas | bestämd form genitiv |