publicerad: 2015
interpellant
inter·pell·ant
[‑an´t]
substantiv
~en ~er • till interpellera
Singular | |
---|---|
en interpellant | obestämd form |
en interpellants | obestämd form genitiv |
interpellanten | bestämd form |
interpellantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
interpellanter | obestämd form |
interpellanters | obestämd form genitiv |
interpellanterna | bestämd form |
interpellanternas | bestämd form genitiv |