publicerad: 2015
jaktbrott
jakt|brott
substantiv
~et; pl. ~ jakt 1 brott 1
Singular | |
---|---|
ett jaktbrott | obestämd form |
ett jaktbrotts | obestämd form genitiv |
jaktbrottet | bestämd form |
jaktbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
jaktbrott | obestämd form |
jaktbrotts | obestämd form genitiv |
jaktbrotten | bestämd form |
jaktbrottens | bestämd form genitiv |