publicerad: 2015
kår
kår
substantiv
~en ~er • yrkesgrupp; studentkår – I sammansättn. kår-, vanl. med bet. 'studentkår'.
Singular | |
---|---|
en kår | obestämd form |
en kårs | obestämd form genitiv |
kåren | bestämd form |
kårens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kårer | obestämd form |
kårers | obestämd form genitiv |
kårerna | bestämd form |
kårernas | bestämd form genitiv |