publicerad: 2015
kalander
kalander
[kalan´der]
substantiv
~n kalandrar • maskin med valsar för glättning av papper m.m.
Singular | |
---|---|
en kalander | obestämd form |
en kalanders | obestämd form genitiv |
kalandern | bestämd form |
kalanderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kalandrar | obestämd form |
kalandrars | obestämd form genitiv |
kalandrarna | bestämd form |
kalandrarnas | bestämd form genitiv |