publicerad: 2015
karakterisera
karakt·er·is·era
el. karakt·är·is·era
verb
~de ~t • känneteckna; ange de kännetecknande dragen hos
Finita former | |
---|---|
karakteriserar (karaktäriserar) | presens aktiv |
karakteriseras (karaktäriseras) | presens passiv |
karakteriserade (karaktäriserade) | preteritum aktiv |
karakteriserades (karaktäriserades) | preteritum passiv |
karakterisera (karaktärisera) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att karakterisera (karaktärisera) | infinitiv aktiv |
att karakteriseras (karaktäriseras) | infinitiv passiv |
har/hade karakteriserat (karaktäriserat) | supinum aktiv |
har/hade karakteriserats (karaktäriserats) | supinum passiv |
Presens particip | |
karakteriserande (karaktäriserande) | |
Perfekt particip | |
en karakteriserad (karaktäriserad) + substantiv | |
ett karakteriserat (karaktäriserat) + substantiv | |
den/det/de karakteriserade (karaktäriserade) + substantiv |