publicerad: 2015
karavan
karav·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • tåg av resenärer med handelslast som i äldre tid fraktades på kameler; lång rad av fordon
Singular | |
---|---|
en karavan | obestämd form |
en karavans | obestämd form genitiv |
karavanen | bestämd form |
karavanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
karavaner | obestämd form |
karavaners | obestämd form genitiv |
karavanerna | bestämd form |
karavanernas | bestämd form genitiv |