publicerad: 2015
kausalsammanhang
kaus·al|samm·an·hang
substantiv
~et; pl. ~ kausal sammanhang
Singular | |
---|---|
ett kausalsammanhang | obestämd form |
ett kausalsammanhangs | obestämd form genitiv |
kausalsammanhanget | bestämd form |
kausalsammanhangets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kausalsammanhang | obestämd form |
kausalsammanhangs | obestämd form genitiv |
kausalsammanhangen | bestämd form |
kausalsammanhangens | bestämd form genitiv |